Det börjar bli tydligare nu.
Att ju äldre Leopold blir, desto svårare är han att hantera. Att förstå.
Jag har under nästan 10 år nästan aldrig nekat honom någonting. Han har alltid fått som han har velat. För att han inte förstår bättre. För att jag har skuldkänslor. Och för att det inte går att resonera med honom. Hans förståelse är så låg. Regler fungerar inte som för ett neurotypiskt barn.
Han hade ett stabilt och lugnt sätt. Därför fungerade det.
Nu har hormonerna börjat dansa i honom. Puberteten. Humöret är fruktansvärt! Får han ett lugnt nej blir han skogstokig. Kniper och slår. Kastar saker.
Så nu börjar det gå upp för mig. Det som är undanträngt. Att om några år kanske jag/vi inte längre klarar av Leopold.
Då måste vi bestämma hur det ska se ut.
Jag har försökt vara en bra mamma åt mina 3 barn. Men jag erkänner. Jag är inte tillräckligt pedagogisk längre. Inte heller lika entustiastisk. Mer apatisk. Trött. Alla dessa ständiga försök till kommunikation och aktivitet som inte leder någon som helst stans.. Jag har slut på id'eer. Uppslag. Han vill inte imitera eller knappt umgås. Bara hoppa sönder soffan och skrika i falsett. Inget jag plockar fram fångar hans intresse längre.
Jag har i mer än 10 år försökt skapa en relation till min yngste son. Jag känner honom inte. Det låter säkert konstigt. Men tänk er att jag inte vet vad han tänker och känner. Hans drömmar och önskningar. Jag har inte hört honom prata sedan 2008..
Jag gissar bara.
Emellanåt känns det som om han inte vet vem jag är.
Jag är din mamma Leopold. Vet du det?
Jag bar dig inom mig och födde dig. När du är glad skrattar jag med dig.
När du är i affekt och är onåbar får jag kraftig ångest.
När du sover sitter jag på sängkanten och önskar att när du vaknar ska du vara som vilket barn som helst. Att du ska slippa ångest och stress. Att du ska kunna göra dig förstådd. Men det blir aldrig så.
Jag älskar dig villkorslöst Leopold.
Vet du det? Jag skulle göra vad som helst för dig. För att du ska må bra. Precis som för dina syskon.
För att jag älskar dig. Som bara en mor kan göra.
